Layout för tryck

Exempel på en annons där inte bara fotot räcker för att annonsens budskap ska uppfattas. Fundera själv på hur texten skulle kunna formuleras för att inte heller den ska ge hela svaret.
Form
Formgivningen har som mål att attrahera, orientera och att få mottagaren att interagera. Detta mål kan uppnås på olika sätt. Enkelhet är ofta att sträva efter. En form som är strukturerad och enhetlig upplevs ofta professionell av mottagaren, vilket ger trovärdighet.
När bild och text kombineras i reklamsammanhang bör man tänka på att inte vara övertydlig så att inte att bilden gör texten onödig, eller omvänt. Istället ska bilden och texten förstärka varandra. Mottagaren bör inte kunna förstå hela budskapet genom att se antingen bara texten eller bara bilden. En möjlighet för mottagaren att själv fylla i en del av budskapet gör mottagaren delaktig. Absolut harmoni mellan bild och text bör endast användas i exempelvis kokböcker, bruksanvisningar, kartor och produktkataloger.
Genom att använda liggande ytor ges en känsla av bredd. Stående ytor känns trängre men har en kraft som går både uppåt och neråt. Den kvadratiska formen är inte dynamisk i sig men dess innehåll kan vara det. Cirkeln och triangeln används inte så ofta inom formgivning och kan därför vara spännande.
Format
När du väljer format måste du ta hänsyn till funktion, budskap, ekonomi och distributionssätt. Standardformaten, den så kallade A-serien (A4, A5 osv.) fungerar ofta bra för tidnignar, kataloger, broschyrer med mera, men är sämre för böcker eftersom spaltbredden blir för stor. Specialformat bör användas om budskapet kräver det.
Placering
Liksom i bildkomposition kan en symmetrisk placering av objekten (centrerade längs en vertikal axel) skapa lugn och harmoni medan en asymmetrisk placering är mer spännande och dynamisk.

Den optiska mittpunkten ligger något över sidans verkliga mitt.
Det är bra att tänka på att objekt som placeras mitt på sidan riskerar att upplevas som att de är på väg att ramla ur sidan. Det är bättre att placera objektet något högre, i den så kallade optiska mittpunkten, alltså där ögat upplever att mitten är. Övre delen av sidan upplevs också generellt som positivare och lättare.
Gestaltlagar
Det finns flera gestaltlagar som är användbara vid formgivning. Närhetens lag innebär att objekt som befinner sig nära varandra upplevs höra ihop. Objekt som hör ihop kan därför föras närmre varandra för att tydliggöra att de hör samman. Om du vill förtydliga att objekt inte hör samman kan istället placeras längre ifrån varandra.

Objekt som är nära varandra uppfattas som att de hör ihop.
Likhetens lag innebär att objekt som liknar varandra upplevs höra ihop. Detta kan exempelvis användas för att uppmärksamma att återkommande element hör samman.

Objekt som är lika varandra uppfattas som att de hör ihop.
Slutenhetens lag innebär att objekt som omges av en ram eller färgplatta upplevs höra ihop. På så vis kan material struktureras och avgränsas.

Objekt som är omslutna på något sätt uppfattas som att de hör ihop.
Kontrast


Sidan kan med fördel delas in i tredjedelar när du formger.
Genom kontrast mellan olika element skapas en dynamik och spänning i formgivningen. Kontrast kan användas för att mottagaren lättare ska förstå var budskapet börjar. Med kontrast kan du visa vad som är viktigt. För att kontrast ska skapas mellan en text och en bild måste antingen texten eller bilden dominera. När det gäller annonser har undersökningar visat att en större bild ger större uppmärksamhet medan en liten bild där texten dominerar ger ett trovärdigare intryck. Du kan använda en tredjedelsindelning där sidan delas upp i tredjedelar där en tredjedel är bild och två tredjedelar text eller tvärtom.
Kontrast skapas genom att olika objekt skiljer sig kraftigt åt, exempelvis storleksmässigt eller genom att en yta är mörk och en annan ljus. Kontrast kan också skapas genom användandet av olika former, exempelvis rund och rektangulär. Kontrastfärger eller färgbilder och svartvita bilder kan också skapa kontrast. Även olika styrka i exempelvis texter, med kraftig rubrik och luftig brödtext, kan ge kontrast. Ytterligare ett sätt att skapa kontrast är genom att använda tomma och fyllda ytor omväxlande.
När det gäller hur stor kontrasten ska vara kan du använda det så kallade Gyllene snittet. Du får fram proportionen genom att skapa en talföljd där de två första talens summa ger det tredje talet, summan av det andra och det tredje talet ger det fjärde och så vidare. Talföljden blir då 1:3:5:8:13:21:34... Du kan exempelvis använda ett brödtexttypsnitt i 13 punkter, mellanrubrik i 21 punkter och huvudrubrik i 34 punkter.

Objekt placerade symmetriskt.

Objekt placerade asymmetriskt.
Balans och rytm
Det måste samtidigt finnas en balans mellan objekten så att det inte känns som att sidan tippar över åt något håll. Någon slags ordning och röd tråd bör också finnas. En rytm bör finnas som leder läsaren in i, och genom, trycksaken. Detta kan skapas genom att växla mellan exempelvis storlekar, runda och hårda former eller närbilder och avståndsbilder. Med en viss oregelbundenhet kan läsaren överraskas och stimuleras. Detta skapar, och behåller, intresse hos mottagaren så att denne inte blir uttråkad. Se till att det emellanåt finns lugnare objekt/former som ger hjärnan möjlighet till vila. Tänk på att det måste finnas en balans mellan variation och enhetlighet så att mottagaren fortfarande kan känna igen sig.
Balans kan skapas genom att placera objekten symmetriskt kring en horisontell eller vertikal axel. Detta ger ett harmoniskt och elegant intryck. För att skapa mer spänning och dynamik kan en asymmetrisk placering av objekten användas. Då får bakgrund och objekt samverka på ett mer invecklat sätt. Att få en asymmetrisk layout i balans kräver övning.
Tänk på att linjera bilder, rubriker och texter på ett konsekvent sätt, så att det inte känns rörigt. Låt också marginalerna vara desamma på olika sidor i trycksaker som har flera sidor. Det gör läsaren tryggare.
Nästa sida (Färg)
